Logga in
/Registrera
left right
Europeisk virtuell lärandemiljö
för glaskonst och -teknik

Frankrike Glasmålning

HISTORIK

By Catherine Lapointe, translated by Karl-Oskar Karlsson

Från första gången det sågs fram till idag är målade glasfönster som filter vilka förstärker och framställer fantastiska ljusspel. De förändrar byggnader genom detaljer av färgat glas och får oss att vända oss mot det himmelska Jerusalem. Under medeltiden producerades informativa och upplysande bilder målade på glas. Från 600-talet och framåt sattes de ihop till enorma kompositioner av många miniatyrporträtt eller viktiga figurer. Glasmästarna använde sig av GRISAILLE målning för att framställa sina verk. Märk väl hur termen “grisaille” inte användes före första halvan av 1800-talet. Innan dess användes ordet “FÄRGAT” eller “SVART FÄRGAT” glas. Konturer i GRISAILLE teknik kunde vara mer eller mindre diffusa, genomskinliga, tonade eller svart opaka. Teckningen var enkel och snabb att förstå.

Under 1200-talet ökade snabbt antalet bilder som berättade om helgon. Stora personligheter var representerade särskilt och nästan uteslutande på höga fönster. Grisaille målningar förblev förenklingar och framförallt stiliseringar. Personer var långa och noggrant draperade. Bilder förtydligades med större mycket uttrycksfulla linjer tillsammans med tunnare eleganta linjer för att få fram skuggningar.

Under 1300-talet användes fortfarande bilder för berättelser, men ett annat område kom att bli ett komplement till personberättelserna nämligen arkitektur. Generellt sett tenderade bildkonsten att bli mer realistisk och precis, reliefmålning började förekomma. Omvänd glasmålning användes oftare för att möjliggöra framhävande av detaljer. Schabloner användes för att skapa växt- eller rutmönstrade bakgrunder. Nya penslar bidrog också till att skapa mer kvalitativt måleri. Detta var också tiden för början av perspektiv och damast. Slutligen, upptäckandet av färgämnen grundade på silver gav en bred skala av gult och framförallt minskade kostnaden för arbetet.

1400-talet blev en vändpunkt inom målat glas, detta hände redan i mitten av århundradet och berodde på framsteg inom traditionellt måleri. Perspektivlagarna blev mer kända även om de fortfarande användes blygsamt och på ett lite klumpigt sätt. Detta var också tiden för införandet av scendekoration. Framförallt blev måleriet mer realistiskt vartefter större volymer togs fram. Målare övervann svårigheterna med silverfärg och olika sorters penslar hjälpte dem att förbättra sina färdigheter. Användandet av rödkrita och järnrött gav händer och ansikten en vacker hudfärg.

Under 1500-talet nådde jakten på realism sitt klimax. Ställningar av karaktärer var böljande och naturliga, deras sättningar var realistiska och proportioner var definitivt korrekta. Bilderna grundades på genomarbetade linjer och reliefer. Nya glasfärger togs fram och berikade färgskalan. Halvgenomskinliga emaljer vilka var applicerade som färg. Dessa färgade detaljer gjorde kompositioner vackrare. De kunde också användas till att måla hela på förhållandevis små ytor.